söndag 22 januari 2012

Piratkopiering - Är det skillnad på att dela och sprida?

En historik byggsten och ett krig med många slagfält

Piratkopiering har funnits så länge det funnits upphovsskydd, alltså akten att kopiera immateriell egendom utan tillåtelse från upphovsmakaren. På senare tid har piratkopieringen fått en renässans i och med övergången från analogt till digitalt. Det har blivit enkelt för gemene man att dela material, inte bara till nära och kära utan hela världen. The Pirate Bay har exempelvis på många sätt fått vara ansiktet för den illegala spridningen att material, i alla fall i Europa. Men innan dem har det funnits en uppsjö av liknande fenomen så som Napster men även fonografen samt kasset- och VHS-spelaren.

Kopiering utan tillåtelse är i de allra flesta fall, utan tvekan, inte tillåtet. Piratkopiering är dock absolut inget nytt, snarare är det djupt förankrat i historien om upphovsrätt. Läser vi Carla Hesses (2002)  fenomenala tidsresa genom uppkomsten av upphovsrätt, kan vi till och med se att det varit med och byggt det kulturella arvet i många länder, inte minst USA.

Kanske märks vågorna av kopieringen tydligare idag än tidigare. Med ny teknik och gamla lagtexter blandat med nya hårdare lagar och överenskommelser, så som IPRED och TRIPS har många gånger saker som tidigare varit inom ramen för vad som är acceptabelt nu trillat över och blivit illegalt.
Det har blivit lättare att dela, samtidigt som det blivit svårare juridiskt.

Vi ser också hur lagar som försöker skydda människors integritet ständigt får slåss mot och ofta förlorar när upphovsindustrin vinner mark på slagfältet. Vi kan läsa Sonia Katyal (2009) beskriva hur integriteten frågesatts när exempelvis Apple valde att ta bort det tekniska upphovsskyddet DRM för att istället koda varje låt en användare köpte med deras privata information. Det gjorde visserligen det smidigare för konsument att använda den köpta musiken, men det kostade en liten bit av dess privata integritet. Det har uppkommit en debatt beträffande den aggressiva strategin upphovsindustrin fört mot piratkopieringen och en fråga som uppkommit är om det överhuvudtaget är så skadligt som film- och musikbranschen vill få det till?

Samtidigt som film- och musikbranschen år efter år visar siffror på hur mycket den illegala spridningen kostat dem så har det argumenterats att en illegal nerladdning inte nödvändigt vis behöver betyda någon förlorad vinst. Man menar att bara för en person laddat ner en låt eller film hade det inte betytt att de hade köpt denna om det var det enda alternativet. Att bolagen inte heller förlorat något då en digital kopia inte har ett fysiskt värde, till skillnad från om en person gått in i en matbutik och stulit en liter mjölk. Bolagen ser gärna den potentiella vinsten som en förlust.
Man hävdar ständigt att den ekonomiska rätten är av stor vikt för det intellektuella skapandet och en grundsten för både bevarade och utvecklande av kultur. Även Kenneth Einar Himma (2008) tar upp vikten av att kunna få betalt för det arbeta och tid man lagt ner genom att beskriva bland annat Lockes teori samt Michael McFarland (1999) argument att en upphovsman lagt ner mycket arbete och tid på att skapa och därmed också har rätten till dess fördelar, exempelvis dess eventuella ekonomiska värde men också rätten att bestämma över dess spridning.
Annan illegal kopiering vi kan se är den av en mer kreativ art där delar av professionella verk blandas för att skapa något nytt. Mest kända är kanske The Amen Break i låten Amen Brother med funkbandet The Winstons (Coleman, 1969) som idag används av hundratals artister som grund till deras originalverk. Men vi ser också, kanske inte så genomtänkt och/eller avsiktlig, användning av immateriell egendom där privatpersoner exempelvis filmat barn eller barnbarn där musik spelats i bakgrunden. Det har också i och med förenklad teknik uppkommit en uppsjö av så kallad remixade verk, både musik och video, skapade av amatörer.
Lessig (2008) argumenterar att man måste skilja på professionell- och amatöranvändning av immateriell egendom. Att det inte varken går eller borde vara meningen att dess faller under samma bestämmelser. Det kan argumenteras att det är genom denna typ av användning som kultur bevaras och skapas.





Andra aspekter av piratkopiering är de fall då bolagen som sitter på upphovsrätten inte ger konsumenterna vad de vill ha, eller på de sättet de önskar.
Majid Yar (2005) beskriver exempelvis hur den malaysiska minister för handel och konsumentfrågor menar att det är prissättningen från skivbolagen som bidragit till den stora piratkopieringen i landet. Det går även att se ett ökat missnöje hos konsumenter som är trötta på att vänta onödigt långa perioder bara för att distributionssystemet för exempelvis filmindustrin ser ut som den gör. Det kan ta upp till tre år innan en film gått genom alla distributionsfönsterna. Konsumentens förståelse för bolagen har kanske minskat och man vill inte behöva vänta tre till sex månader efter att en film gått på bio innan den kan avnjutas hemma som hyrfilm, eller ytterligare ett halvår innan det går att se filmen gratis med annonsfinansiering. Detta är på många sett en problematik som uppkommit i och med globalisering och internationell handel. Bolagen och likaså lagarna inte riktigt hängt med i utvecklingen teknisk, socialt och kulturellt.

Mer läsning:
Sjöman, A (2011), The thing about release windows, http://voddlertalk.voddler.com/2011/the-thing-about-release-windows/


Även om de flesta på ett eller annat plan har vetskapen om att kopiering av immateriell egendom för det mesta är förbjuden råder det ändå förvirring. Även ordvalet piratkopiering kan anses vara förvirrande, eller direkt felaktigt, och något som bör undvikas. En pirat är någon som kidnappar och mördar folk ute på havet, något som vi knappast kan säga om exempelvis en 14-åring som laddar ner musik på nätet.
Är det en skillnad på att dela och sprida? Tidigare har man alltid kunnat låna ut en film eller skiva till en vän, något som idag är omöjligt, i alla fall för digitalt material, i och med att all delning på nätet innebär att en kopia skapas. Det kan då diskuteras om detta ändå inte borde vara tillåtet.
Med vetskapen bakom sig om att det är olagligt att ladda ner en film utan upphovsmännens medgivande så kan det anses vara ännu mer förvirrande att det samtidigt är, i alla fall enligt lagen, acceptabelt att så kallat streama den. Detta då streamingtekniken inte kräver att en direkt kopia skapas hos mottagaren. För användaren tillgodoser båda metoderna samma slutmål, men istället är det leverantören av streamingtjänsten som begår brottet.
Även kulturellt finns det en stor förvirring angående hur vida det faktiskt kan räknas som olagligt. Om alla gör det, hur kan det då räknas som olagligt? Det är ändå folket i ett samhälle som är grunden för dess normer och lagar. De flesta unga, som växt upp med möjligheten att få tag på vad de vill, när de vill, har av förståeliga skäl svårt att se hur denna frihet kan vara något illegalt.

Mer läsning:
Sydsvenskan (2010), Illegal streaming ökar stort
http://www.sydsvenskan.se/kultur-och-nojen/film/article631040/Illegal-streaming-okar-stort.html
GNU-FSF, Confusing words and phrases that are worth avoiding http://www.gnu.org/philosophy/words-to-avoid.html#Piracy


Oavsett ens ståndpunkt, är världen och hur information sprids för evigt förändrad. Precis på samma sätt som när Thomas Edison 1877 uppfann fonografen och musiker menade att detta var slutet för levande musik. Eller senare när kassettbandet fick sitt stora genombrott med Sony Walkman och musikbranschen hävdade att det var slutet för musikindustrin. Därefter har vi sett många banbrytande förändringar som skakat, men slutligen stärkt den industri som först fruktat den.

Mer läsning:
Dyssvold, J (2011), Skiv- och filmindustrin skapar myten om "gratistalibanen" http://www.newsmill.se/node/37099




Referenslista
Dyssvold, J (2011), Skiv- och filmindustrin skapar myten om "gratistalibanen" (Elektronisk) <http://www.newsmill.se/node/37099> (2012-01-13)

EU DIRECTIVE 2001/29/EC (2001) - Upphovsrätt i Informationssamhället (Elektronisk)
<http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:32001L0029:SV:HTML >
(2012-01-13)

Hesse, Carla (2002), The rise of intellectual property, 700 b.c.–a.d.2000: an idea in the balance
Daedalus, 2002

Himma, Kenneth E (2008), The justification of intellectual property: Contemporary philosophical disputes,
Journal of the American Society for Information Science and Technology, Vol. 59 No. 7

GNU-FSF (no date), Confusing words and phrases that are worth avoiding, (Elektronisk) <http://www.gnu.org/philosophy/words-to-avoid.html#Piracy> (2012-01-13)

Katyal, S. (2009), Filtering, piracy, surveillance and disobedience. In: The Columbia Journal of
Law and the Arts. Vol. 32, No.4.
<http://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=1547813>

Lessig, L. (2008), Remix: Making art and commerce thrive in the hybrid economy. London, Bloomsbury Academic, 2002
<http://www.scribd.com/doc/47089238/Remix>

Lessig, L (2009), Lawrence Lessig i Riksdagen Video, (Elektronisk) <http://www.kb.se/aktuellt/video/Lessig> (2012-01-13)

Sjöman, A (2011), The thing about release windows, (Elektronisk)
<http://voddlertalk.voddler.com/2011/the-thing-about-release-windows/> (2012-01-13)

Sydsvenskan (2010), Illegal streaming ökar stort, (Elektronisk)
<http://www.sydsvenskan.se/kultur-och-nojen/film/article631040/Illegal-streaming-okar-stort.html > (2012-01-13)

Yar, M. (2005), The global ‘epidemic’ of movie ‘piracy’: crime-wave or social construction?, in Media, Culture & Society.

onsdag 18 januari 2012

MySQL: Hur söker man effektivast?

Jobbar man med MySQL och PHP kommer man förr eller senare antagligen behöva söka. Men hur gör man? Och hur gör man detta effektivt?

Till vardags jobbar jag som webbutvecklare. En viktig del av mitt jobb är att producera så effektiv kod som möjligt. Ibland är det lätt att bara falla in i gamla mönster utan att egentligen testa eller fråga sätta det man gör.

Så jag tänkte vi skulle kolla på dels hur man effektivt söker i större mängder data. Exempelvis en sökning på en webbsida efter specifika ord.

Det finns i stort sett tre sätt att göra detta på. "Full Text Scan" i en enklare databas bestående av enbart 1 tabell. Eller det lite mer komplexa där vi använder oss av 3 tabeller i en så kallad "Many 2 Many"-struktur. Slutligen har vi "Full Text Search" som påminner om den enklare varianten men med skillnaden att vi förbereder vår tabell för heltext sökning, men jag tänkte spara denne varianten till sist.

Vi börjar med att kolla på de två första. Dels för att det första förslaget antagligen är där de flesta en gång börjar, vi kan kalla det "sök för nybörjare".

Jag satte upp två olika experiment för att kolla effekten av de två. Låt oss titta på hur jag gjorde testen.

MySQL kod för att utföra de tre testen:

//Full text scan
SELECT `id`
FROM `page`
WHERE `data`
LIKE '% ".$keyword." %'

//Many 2 Many
SELECT a.data_id
FROM `keywords2data` AS a
LEFT JOIN `keywords` AS b
ON a.keyword_id = b.id
WHERE (b.keyword = '".$keyword."')
GROUP BY a.data_id


I vår "Full Text Scan" använder vi oss av ett vanligt SELECT-anrop med ett WHERE-argument där vi letar efter ett nyckelord som finns i vår data kolumn. Vi använder oss av LIKE och % i WHERE-satsen för att göra detta.

I vår "Many 2 Many"-struktur har vi som sagt tre tabeller. En tabell har vår data, en andra tabell har våra nyckelord som är uttagna och separerade ur den första tabellen, slutligen har vi en tabell som knyter ihop ord med data. Vi har alltså en tabell med namnet keywords och en annan med keywords2data. Den tredje tabellen har vi vår riktiga data som vi i slutändan vill ta fram vid en sökning, men det är med keywords och keywords2data som vi får fram vårt id till den data vi vill ha fram.

PHP kod för att mäta resultatet:

//START OF PAGE
$time = microtime(); 
$time = explode(" ", $time); 
$time = $time[1] + $time[0]; 
$start = $time; 

//END OF PAGE
$time = microtime(); 
$time = explode(" ", $time); 
$time = $time[1] + $time[0]; 
$finish = $time; 
$totaltime = ($finish - $start); 

Inget komplicerat, bara lite kod för att mäta tiden det tar för sidan att ladda klart. Vi lägger första delen överst på vår testsida och resten i slutet.


Testet
Jag utförde testet i två omgångar på en tabell med 98 rader, 98 sidor kan vi säga. Jag satte upp 100 slumpmässiga ord, som dock finns på de 98 sidorna, och gjorde en sökning på varje ord. Totalt sökte vi 100 gånger.
Jag gjorde även samma test med bara ett bestämt ord och sökte istället 1000 gånger. Eftersom ordet var bestämt visste jag att det fanns på nio av våra 98 sidor och borde ge mig ett resultat på 9000.

Så hur gick våra test?
Gör vi inget mer med vår databas eller kod så kan man i en första anblick bli en aning konfunderad. Det verkar som att vår "Many 2 Many"-struktur är avsevärt långsammare, upp till 385%.

Så här såg resultatet ut:

Test 1 / Sökning på 100 slumpmässiga ord:
"Full Text Scan" tog 1.058031 sekunder och hittade 299 sidor.
"Many 2 Many"-strukturen tog 4.062990 sekunder och hittade 269 sidor.

Test 2 / Sökning på ett bestämt ord 1000 gånger:
"Full Text Scan" tog 0.068287 sekunder och hittade 9000 sidor.
"Many 2 Many"-strukturen tog 0.064096 sekunder och hittade 9000 sidor.

Resultatet var inte lika dåligt för vår sökning där det bara handlade om ett bestämt ord. Men testet talar tydligt om för oss att som det är nu, så är "Many 2 Many"- strukturen mycket, mycket långsammare.

Så, hur ska vi kunna få bättre prestande? Och kan vi få bättre prestanda än det vi fått med "Full Text Scan"? Logiskt sett, verkar det ändå som att det vore bättre att bara behöva söka på enstaka ord än hela texter.


Use the Index, Luke!
Om vi ganska enkelt väljer att skapa ett index via MySQL på bara en kolumn i en tabell så kan vi avsevärt förbättra vår prestanda. Index är något som många ofta missar, tro mig, jag har själv gjort det.

MySQL kod för att skapa Index:

ALTER TABLE `keywords` ADD INDEX ( `keyword` )

Där har vi det! Låt oss kolla på våra testresultat efter att vi skapat ett index på keyword in tabellen keywords.

Test 1 - del 2 / Sökning på 100 slumpmässiga ord med indexering: 
"Many 2 Many"-strukturen tog  0.796583 sekunder och hittade 397 sidor.

Test 2 - del 2 / Sökning på ett bestämt ord 1000 gånger med indexering:
"Many 2 Many"-strukturen tog 0.064838 sekunder och hittade 9000 sidor.

Även om vi i hittade fler sidor, vi låter trotts allt slumpen bestämma vilka ord som ska sökas på vid varje körning, så får vi en betydande förbättring tack vore att vi skapat ett index.

Läs och lär mer om index på:

Slutledning
Med en "Many 2 Many"-struktur lyckas vi alltså dra ner laddningstiden från över sekunden till en bra bit under. Det är inte mycket att snacka om, eller hur?

Men vänta nu lite, "Full text"-sök då?
Vi pratade om något som hette "Full Text Search" tidigare. Som jag sade så kräver detta precis som för att effektivisera "Many 2 Many"-strukturen att vi förbereder vår tabell och berörda kolumner. Vad vi måste göra i detta fallet är att lägga till så att vår kolumn "data" i tabellen "pages", där vår textdata finns, klarar av sök på heltext eller fulltext som det heter på engelska.

Förbered tabellen:

ALTER TABLE `page` ADD FULLTEXT (`html`)

MySQL kod för att göra vår sökning i testet:

//Full text search

SELECT `id` 
FROM `page` 
WHERE MATCH(`data`) AGAINST ('".$keyword."')


Så, en annan inbyggd funktion i MySQL, speciellt för sök? Detta måste vara effektivt. Helt rätt! Allt som oftast behöver man inte uppfinna hjulet om det redan finns.
Vad som händer är att MySQL själv skapar ett index av orden i vår sparade text. Dessutom är den smart nog att analysera alla ord och se hur ofta de exempelvis förekommer. Finns ordet "MySQL" med i all text, så kommer detta ord inte ha lika stor betydelse, eftersom det hade inneburit allt för många resultat. Finns ett ord istället bara med i 5% av raderna så är det av större vikt då det är mer unikt. Men låt oss ändå kolla på hur testresultaten ser ut.

Test 1 - del 3 / Sökning på 100 slumpmässiga ord med fulltext: 
"Full Text Search" tog  0.020407   sekunder och hittade 356 sidor.

Test 2 - del 3 / Sökning på ett bestämt ord 1000 gånger med fulltext:
"Full Text Search " tog 0.065499 sekunder och hittade 9000 sidor.

Vi lyckades skala bort en hel decimal i tid och gjorde sökningen 97 % snabbare än det snabbaste av de tidigare resultaten. Vid många sökningar kan 0.02 mot 0.79 sekunder betyda mycket.

Läs och lär mer om heltext/fulltext sök:
http://devzone.zend.com/26/using-mysql-full-text-searching/

Är detta alltid bästa alternativet då? Just i detta sammanhanget är det överlägset. Men det finns självklart andra gånger de andra alternativen är bättre. Det beror helt på projektet.

Men nu har vi i alla fall lärt oss tre olika sätt att söka i MySQL och hur de fungerar. Hoppas det skapat någon klarhet och nytta!

söndag 15 januari 2012

Bibliotek = Ett lagligt Pirate Bay

Om du vid ett besök på ett bibliotek kommer ut och märker att någon lånat din bil men sedan lämnat tillbaka den, blir du arg då? Om "tjuven" hävdar att  han bara lånade bilen, accepterar du det då?

En tanke som genast uppkommer i mitt huvud är att om bibliotek var ett nytt påfund hade det säkert klassats som en olaglig verksamhet. Precis på samma vis som tobak eller alkohol antagligen hade klassats som narkotika om det hade upptäckts i modern tid.

Upphovsmän och förlag hade inte accepterat att deras verk delades ut till vem som helst när som helst utan kostnad. Vilken anledning finns det för konsumenten att köpa mina verk om de kan få tag på de fritt hade antagligen varit ett argument. Samma argument som vi för övrigt idag hör i fildelningsdebatten.

Men bibliotek och museum finns i varje stad. Det är till och med lagstadgat att det måste finnas ett folkbibliotek i varje kommun (Bibliotekslag, SFS 1996:1596). I samklang med det utilitaristiska perspektivet (Hesse, 2002) säger lagen ”Till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt skall alla medborgare ha tillgång till ett folkbibliotek...” (Bibliotekslag, SFS 1996:1596).

Varför är det då inte allmänt accepterat att tillämpa det utilitaristiska perspektivet för att exempelvis låna en annan ovetande människas parkerade bil?

I försvar för biblioteken

Rent logiskt är det stor skillnad på att låna någons bil eller någons immateriella egendom. Lånar jag din bil, så kan du inte använda den. En bil slits dessutom när den används så efter att jag brukat den så har du mindre kvar av din bil. Du förlorar alltså direkt på att jag lånar din bil.

Lånar du istället en dikt jag skrivit, så förlorar jag inget mer än möjligtvis den tänkbara kapitala vinst jag kunde fått om du hade velat betala för att få läsa dikten. Jag förlorar alltså inget, eftersom jag inte hade det tidigare. Himma (2008) tar bland annat upp liknande exempel i sina funderingar.

Att bibliotek tillhandahåller immateriell egendom för människor betyder alltså inte att någon förlorar annat än eventuell vinst som upphovsmannen möjligen kunde tjänat om personerna istället hade köpt exempelvis boken.

Upphovsmän får dessutom betalt för eventuell förlorad försäljning, inte direkt av bibliotek, men ur en särskild fond (Förordning 1962:652 om Sveriges författarfond). Utan detta skulle det kanske vara svårare att försvara fria bibliotek, då försäljningen är ett viktigt sätt för upphovsmännen att få betalt för sitt arbete. Man måste ha möjlighet att få betalt för sitt arbete och den tid man lagt ner (Himma, Kenneth E, 2008).

Denna modell kan även tänkas främja mångfalden, då många mindre författare ofta får en plats i biblioteket, vilket i sin tur även ger dem chans till ekonomiskt stöd. Bibliotek har ett ansvar att motverka likriktning. Något som exempelvis inte är självklart då enbart kapital vinst bestämmer spelreglerna. Detta är något vi kunnat utläsa inte minst när kritik mot hur ansvaret för bibliotekens beställningar förändrats. I dag sköter exempelvis bokföretaget Adlibris, ägt av Bonnier, en stor del av inköpen till många bibliotek (Kulturnyheterna SVT, 2010).

Om inte det skulle anses vara argument nog så är kanske bibliotekens största ansvar och uppgift är att se till så att information bevaras för framtida generationer (Farb, Sharon, 2006).

Man försöker alltså ständigt hitta en balans som gynnar både allmännyttan och upphovsmannen.

Och så blev allt digitalt... 

I dag ser vi dock stora förändringar inte minst när det gäller nya former av immateriell egendom. Man kan låna elektroniska böcker, musik, film och ljudböcker.

Många gånger gäller inte samma regler för dessa digitala typer av immateriell egendom. Istället för att biblioteket har direkt tillgång till materialet så licenseras det istället. Detta betyder ofta att det blir problem med arkiveringen, den så viktiga bevaringen för framtiden (Farb, Sharon, 2006). Långtidstänket finns inte längre kvar, en av grundstenarna och ett av de så viktiga argumenten till varför bibliotek bör få finnas.

Problematiken när den är dragen till sin yttersta gräns är att upphovsmän, förlag och andra tjänar på att ha full kontrollera över sina verk. Största vinnaren är antagligen förlagen med storsäljare och upphovsmakaren till dessa.

De flesta författare blir blir dock aldrig stora nog. Oftast trycks deras böcker bara upp i ett par tusen exemplar och den stora massan läser dem aldrig (Dahlgren, Sölve, 2010). De tjänar antagligen inte mycket pengar, inte ens så pass att de enbart kan leva på försäljningen. I stället lever de på uppmärksamheten runt omkring, de kan hålla föreläsningar, skriva för tidningar och annat på grund av de fått ut sitt namn.

Ersättningen upphovsmän och förlag får för utlåningar via bibliotek är inte i närheten av vad de tjänar på försäljning (Kulturdepartementet, 2011). Därför kanske det kan vara förståeligt att man nu med ny teknik ser sin chans att ändra balansen till egen fördel.

Faktum kvarstår dock att den nya licensmodellen försvårar för arkivering. Detta i sin tur är extra problematiskt för utbildning och forskning som är direkt behov av möjligheten att kunna gå tillbaka i arkiv. För allmänheten som mest lånar immateriell egendom för nöjets skull spelar det antagligen mindre roll. De drabbas inte speciellt hårt av att exempelvis en leverantörs licens slutar gälla eller att de helt upphör att finnas. Det finns fortfarande mängder med böcker att läsa och musik att lyssna på. Men för forskning och utbildning som är uppbyggt kring möjligheten att eftergranska källor kan detta vara förödande (Farb, Sharon, 2006).

För den breda allmänheten kan det fungera om all form av spridning av immateriell egendom sköttes via kommersiella företag. Ser man på nya tjänster så som musikbranschens Spotify eller filmvärldens Voddler så har alla människor fri tillgång till all musik och film i världen. Du kan alltså precis som via bibliotek få tag på det mesta, vill du sedan behålla det så kan du även välja att köpa det.

I en artikel av Maria Bustillos (2011) kan vi läsa om den stora nätjätten Google försök med att skapa liknande tjänst för böcker med deras Google Books. Tanken var att kopiera alla världens böcker, för att sedan dela detta gratis, för lån och för köp beroende på verkens upphovsrättsliga status och/eller upphovsmännens val. Även om tjänsten mött vissa upphovsrättsliga problem på vägen så är den fortfarande stående och växande.

Det har tagit tid, men musik- och filmbranschen har börjat inse att viss fri tillgång till deras material inte nödvändigt behöver vara något negativt. Det kan till och med gynna dem sett till helhet, då mer konsumtion leder till mer försäljning. Är kostnaden för distribution dessutom nästan noll kan man på helt andra vis ge bort mycket utan kostnad i hopp om en synergieffekt. Man tjänar pengar snarare på att distribuera material än att äga det.

Ser vi på många digitala tjänster så som nämnda Spotify, men även andra så som videotjänsten YouTube, kan vi se att dessa även sköter den så viktiga uppgiften att motverka likriktning, att öka mångfalden, antagligen bättre än bibliotek kunnat göra hittills. Även de minsta upphovsmännen har plats på dessa tjänster. Detta är möjligt då den digitala distributionen gör det möjligt att vinstdrivande publicera även verk som inte konsumeras av mer än fåtalet. Ordspråket 'många bäckar små...' har fått en renässans kan man säga och modellen kallas ofta 'The long tail' myntat av Chris Anderson, chefredaktören för tidskriften Wired och även författare av boken med samma namn.

Avslutning

Problemet med kommersiella bolag är dock att de är just kommersiella. De agerar i syfte av att göra vinst. De tar inte automatiskt på sig något ansvar för framtiden och de finns inga garantier att de finns kvar själv.

Kanske måste man delvis tänka om bibliotekens roll i samhället. Kanske skall bibliotek koncentrera sig på att enbart arkivera för framtiden. Att vara navet där företag, skolor och andra instanser som vill distribuerar material kan få tag på det, även om de som tidigare haft hand om det inte finns. Lite som rollen de historiskt sett haft, att det var dit munkar gick för att kopiera böcker, men istället för att kopiera det för hand, kan det idag skötas digitalt. Biblioteken kanske inte längre behöver vara de som ger allmänheten direkt tillgång, när det uppenbart finns en affärs- och ideella modell för detta som fungerar digitalt.

På detta vis kan man möjligen få en mer slimmad modell som kostar samhället mindre, samtidigt som man bevarar och fortsätter trygga tillgång för skolor och forskningsenheter.


Referenslista

Anderson, Chris (2006), The Long Tail: Why the Future of Business is Selling Less of More, New York; Hyperion Books

Bustillos, Maria (2011) ”One Google Books To Rule Them All?” (elektroniskt) <http://www.theawl.com/2011/10/one-google-books-to-rule-them-all > (2011-12-05)

Dahlgren, Sölve (2010) ”Hur många ex krävs för succé?” (elektroniskt)  <http://solvedahlgren.se/2010/04/26/hur-manga-ex-kravs-for-succe/ > (2011-12-06)

Farb, S. (2006), Libraries, licensing and the challenge of stewardship. First Monday 11 (7),
 <http://firstmonday.org/htbin/cgiwrap/bin/ojs/index.php/fm/article/view/1364/1283>

Hesse, Carla (2002), The rise of intellectual property, 700 b.c.–a.d.2000: an idea in the balance Daedalus, 2002

Himma, Kenneth E (2008), The justification of intellectual property: Contemporary philosophical disputes,  Journal of the American Society for Information Science and Technology, Vol. 59 No. 7

Kulturdepartementet (2011) ”Regeringen godkänner överenskommelse om biblioteksersättningen” (elektroniskt) <http://www.regeringen.se/sb/d/14094/a/179966 > (2011-12-06)

Lagen.nu (2011) ”Förordning (1962:652) om Sveriges författarfond” (elektroniskt)
 <https://lagen.nu/1962:652 > (2011-12-05)

Sveriges Riksdag (2011) ”Lagar: Svensk författningssamling” (elektronisk) <http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1996:1596> (2011-12-05)

SVT Kulturnyheterna (2010) ”Adlibris väljer böcker till biblioteken” (elektronisk)
 <http://svt.se/2.27170/1.2229027/adlibris_valjer_bocker_till_biblioteken > (2011-12-05)

lördag 14 januari 2012

Huvudverk; Verk som uppkommit med hjälp av huvudet

Lite små nöjd med namnet på bloggen, Huvudverk. Verk som uppkommit med hjälp av huvudet helt enkelt, som det mesta oftast gör, bra eller dåligt.

Tänkte bland annat publicera tankar och idéer men även en del akademiska verk som jag skrivit. Det lär även bli en hel del guider (så kallat tutorials) inom de områdena jag är bäst på, så som PHP/MYSQL, HTML/CSS, JavaScript. Kanske även en och annan kommentar på omvärlden, när det finns tid. Det som är viktigt för mig alltså.